Få familjen med på FIRE-tåget.

Jag satt och funderade över familjens resa mot FIRE / ekonomisk frihet häromkvällen. En diskussion med min fru tog vid då jag inte riktigt kom ihåg vad det var som fick henne att ta till sig idén med FIRE.

Vi har haft några intensiva år med sparande inför husköp, barnavling, husköp med följande DIYrenovering, karriärsklättring, chefande och inte minst min utmattningsdepression.
Efter tre års mer eller mindre konstant renoverande som jag till 90% gjort själv kände vi oss ganska klara och trötta på allt fixande. Vi hade egentligen inte råd att köpa vårt hus men vi tog beslutet att ta ett blancolån för att göra det möjligt. Förutom att renovera har vi betalat av detta blancolån och allt har finansierats av våra löner - vi har inte haft något sparat. I februari 2018 när vi renoverat klart hade vi inga 0 kronor på sparkontot samt en kreditkortsskuld på 30 000 kr som vi var tvungna att ta då vår garagedörr totalhavererade något år tidigare. Vår finansiella situation samt våra arbetssituationer skavde. Ingen av oss har egentligen det direkt dåligt på våra arbeten men vi ogillar formen, ofriheten och att vår livsenergi dräneras sakta men säkert. Vicky Robin skriver i min favoritbok "Your Money or Your Life" typ: "It´s not making a living, it´s making a dying". Arbetet tar stor plats och tid för att gör nytta, intressen, nyfikenhet och inte minst familjen får prioriteras ned. Tidigare hade vi inget alternativ till att fortsätta på inslaget spår så vi följde strömmen.

Tanken på att något är fel har följt mig, och förstärkts, ju högre upp i karriärstegen jag kommit. När vi bodde i vår fantastiska femrummare med fyra kakelugnar kunde jag inte njuta av det fullt ut eftersom jag räknade på hur länge jag var tvungen att arbeta bara för att kunna bo där. Att vi nästan enbart använde ett av rummen att hänga tvätt i (hyra på 15 000 kr och därmed betalade vi 3750 kr i hyra för det rummet) störde mig något oerhört. Samtidigt bytte jag bil ofta och en hel del kinaplast, utemat, hämtmat, cyklar och allmän skit konsumerades. Bra mat köptes, blev gammal och slängdes. Som sagt, det skavde men jag kunde inte formulera någon strategi för att ta mig eller oss ur situationen.
Min fru är ganska sparsam av sig och det är jag egentligen också om jag lägger manken till. Jag har inte lagt manken till på länge (för varför skulle jag och vad var alternativet?) och därmed har konsumtionen gått på högvarv.

Åter till februari 2018. Jag hade börjat läsa Rikatillsammans.se, Onkel Toms stuga och inte minst Claes Hembergs blogg. Analysen jag gjorde var att vi måste betala av kreditkortsskulden skaffa en buffert. Det var inte svårt att få med min fru på. Efter mer och mer läsning hittade jag Mr Money Moustache och ChooseFI. Jag blev mer eller mindre frälst direkt. Bara tanken på att det fanns en annan väg, en dörr ut var och är helt en revolutionerande tanke. Nästa problem var att presentera detta på ett bra sätt för min fru. Bufferten var hon med på men dra ner på konsumtion var inte helt lätt att övertyga henne om för vad var alterativet? En helg stack jag Onkel Toms manifest i händerna på henne. Det är vettigt men skrivet i en ton som gjorde henne mer avig - ett bakslag. Vi diskuterade detta mycket och länge utan att komma till konsensus. En dag trillade boken "Meet The Frugalwoods" ner i brevlådan. Boken beskriver bloggen Frugalwoods resa till FIRE, från ett busy liv i storstaden till att bo lantligt i Vermont. Mrs Frugalwoods, Elizabeth, beskriver deras resa så fint och bokformatet ger deras resa mer liv och djup än blogginläggen. Jag sträckläste boken och stack den sedan i händerna på min fru. Hon kände igen sig i många beskrivningarna i boken och blev fångad av deras historia. Boken blev katalysatorn och nu var vi båda på samma spår. Vi drivs och njuter av att ha ett gemensamt mål. Husköp och renovering har varit mål som kommit och klarats av. Nu siktar vi mot framtiden och FIRE är vårt slutmål.

Stenshuvud, Österlen. Bästa dagen. Tänk att kunna göra detta en vanlig måndag...


Kommentarer

  1. Ja nu ser jag att det ser annorlunda ut i kommentatorsfältet! Kan du med lätthet svara på just min kommentar nu menar du? Any How, copy paste på allt. Jag fnissar gott åt att ni betalade 3 700 kr för ett strykrum. En bok jag tror att ni skulle gilla är Lean@home av Eva Jarlsdotter om du inte redan läst den. Handlar om hur man optimerar bruket av sina resurser. Exempelvis pratar hon mycket om tvätt och outnyttjad yta. Och precis som du - dyr (i hennes fall eko) mat som bara vissnade i kylen för att de allt som oftast köpte hem takeaway eller inte planerade sina måltider. Allt detta svinn! Svinn svinn svinn av tid, pengar och livsenergi! Jesus, det är verkligen lätt at framstå som fanatisk när man träffat MMM-Jesus och/eller Vicki the Holy Mother.

    SvaraRadera
  2. Nej jag kan visst inte med varken lätthet eller svårighet svara enskilda kommentarer. Allt hamnar längst ner. Back to the drawing board. Sorry om jag höll på att välta din blogg.

    Ja vårt dyra strykrum var stack i ögonen varje dag. Jag var ju nästan på det med Vicki Robins timpenning men med min mentala dimsyn på grund av chefandet blev det inte mer än så där och då.

    Ska kolla upp detta med Lean@home. Några vänner till mig införde Lean hemma med någon tavla där uppgifter flyttades upp och ned. Blev bara trött av att se det samtidigt som jag gärna snäppat upp vissa saker här hemma. Vi är experter på att rafsa ihop hemmet på nolltid och lika bra på att stöka. Vår mat var både eko och inte bara generiskmärkeseko utan spitzemärkeseko. Det slängdes likväl.

    Frågan är - hur kan man inte bli fanatiskt av att läsa dem? Eller är det bara vi 28 % I-personligheter som det biter på?

    SvaraRadera
  3. Känner igen mig i mycket av det du skriver. Dden skavande känslan. Det måste gå att forma sitt liv mer som man vill, och samtidigt vara delaktig i samhället. Ser fram emot dina texter.

    SvaraRadera
  4. Jag har läst lean @ home och vissa bitar var bra men vissa bitar kändes bara stressande för mig. Att effektivisera hemma var inte alls vad jag är ute efter. Vill leva ett enklare liv och med lean kändes det på vissa områden mer uppstyrt, kanske effektivt, men inte fritt.
    Stenshuvud - bor ni på Österlen eller på besök? Själv bor jag i sydöstra Skåne

    SvaraRadera
  5. @Anonym 09:30. Tänkte jag skulle ge det en chans men jag har mina vänner som försökte sig på detta som varnande exempel. Vi har styrt upp maten och det var en supervinst. Jag skulle vilja fixa skafferi och tvättstuga lite bättre, plats för allt och mer enkelt.

    Vi huserar i en av Sveriges tre största städer. Vår stad ligger i sydvästra Skåne ;) Kul med fler skåningar! Stranden i Stenshuvud förresten, vilket ställe det är.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg