Sjunde AP-Fonden, AP7, kritiserar FIRE rörelsen.

"Farliga drömmar om en arbetsfri livsstil"  skriver Johan Florén från Sjunde AP-fonden.

FIRE står återigen i skottgluggen och nu är det Sjunde AP fonden som siktar in sig men (i min mening) missar skottet. 

"Det är lätt att se lockelsen för de som känner att de halvt sliter ihjäl sig på oinspirerande jobb och har tre decennier kvar till normal pensionsålder. Men vad som kan framstå som rationellt ansvarstagande riskerar att bli ett stort risktagande." skriver Johan Florén på Sjunde AP-fondens blogg. 

Det han, och många med honom, missar är att de flesta som jagar FIRE inte kommer sluta arbeta. Visst, det kanske är så att det som man tänker ägna sig åt efter att man gjort patron ur och visat ett imaginärt finger åt arbetsgivaren kanske ger mindre pengar. Men - det kommer det antagligen ändå att tjänas pengar post-FIRE. Lägg därtill en mer slimmad kostnadskostym och ett enklare liv och ekvationen har en god chans att gå ihop.

Jag tror att samhället blir starkare av människor som ser till att ha en egen buffert för att klara av en omställning, sjukdomsperiod eller annat. Vad kostar det inte samhället att någon går i väggen och blir långtidssjukskriven? Vad kostar en hjärtinfarkt? Vad kostar en stroke? Förhoppningsvis, och antagligen, kommer de människor som tryggar sig själva ha en lägre stressnivå och inte råka ut för stressrelaterade sjukdomar i lika stor grad. De kommer inte utnyttja socialförsäkringssystemen i samma utsträckning som andra (killgissning signerad herr IGMR). 

"Utebliven ränta-på-ränta är en av riskerna med FIRE-konceptet. Eftersom uppbyggnadstiden av kapitalet är kort, blir värdeökningen väsentligt mindre under denna fas. I uttagsfasen är sedan tanken att den som slutar arbeta ska leva på räntorna, inte låta dem växa. Till det kommer avgifter och skatter som påverkar besparingarna på ett liknande sätt som ränta-på-ränta, men i motsatt riktning. De äter upp pensionskapitalet. Denna risk kan vara lätt att förbise för en utarbetad trettioåring" - Johan Florén

4% regeln är klart omdebatterad (och det är bra och sunt). Vissa förespråkar 3% uttag av kapital som en säkrare metod. Andra, som Fru EB, har en friare syn på det hela. Fru IGMR tänker jobba vidare men frigöra sig från allt vad debiterbarhetsgrad och snäva deadlines heter. Jag vet inte riktigt vad jag vill ta mig för än eftersom det finns så myket jag är intresserad av. Det jag vet är att jag vill i någon grad fortsätta arbeta, bara inte i en kontorsgruva utan fönster.

Det finns många olika sätt att hantera uttagsfasen. Gör man simuleringar med historisk data på 4% regeln har man ungefär 90% chans att man faktiskt har mer pengar över på kontot trots att man tagit ut sina 4% att leva för. Kör man 3% regeln är chansen 95% om jag inte missminner mig. Kombinerat med fortsatt lönearbete, gig-arbete eller passiv inkomst från att hyra ur sommarstuga eller annat ser det ganska stabilt ut i mina ögon. Jämför med alternativet att vara beroende av din lön och arbetsgivare...

Edit: Onkel Tom har skrivit ett superinlägg om 4% regeln här för den som vill dyka djupare.

Är det RE i FIRE ställer till det igen? Orkar/vill inte Johan Florén göra lite bättre research? Är det så att Sjunde AP-fonden som är en Svensk myndighet har ett egenintresse av att vi arbetar till 70+?

Kommentarer

  1. Intressant inlägg, läste AP7s blogginlägg nu och det känns mer som skrämselpropaganda..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja de går verkligen sina egna ärenden. Det kan inte vara fel att spara pengar och skapa valmöjligheter för sig själv (om man inte försakar livet under tiden man sparar då.).

      Radera
  2. Tycker också det känns som skrämselpropaganda.

    "En annan risk, som på sitt sätt är allvarligare, är att den som kliver ur arbetsmarknaden kan få det svårt komma tillbaka om pengarna tar slut tidigare än beräknat. Hur många arbetsgivare letar efter en 50-åring som inte har jobbat på 15 år?"

    Vad är risken att du arbetar i ett själsdödande arbete i 40år för att sedan bli långvarigt sjukskriven? Vad är risken att du ser tillbaka på ditt liv där du spenderat
    80 000timmar i olika kontorsbås när livet pågått utanför? Vad är risken att relationen med dina barn blir svaga och sårbara för du enbart hade ett par timmar par dag du fick umgås med dem under deras uppväxt?

    Jag som många andra inom sekten kommer inte lägga oss och självdö framför netflix den dagen friheten uppnås, det är ju minst lika illa som ett kontorsbåset. Vi kommer gigga emellanåt, ha någon/några typer av side hustle. Förmodligen aldrig återgå till en heltidstjänst och således inte behöva ha någon arbetsgivare som tittar på ens CV och granskar senaste 15åren. Det är mer troligt att vi driver eget företag isf där kunderna inte bryr sig huruvida du pysslat med pärlplattande senaste 15åren eller side hustlat mystery shopper på 15% arbetstid.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken grym kommentar Bagarn.

      "Jag som många andra inom sekten kommer inte lägga oss och självdö framför netflix den dagen friheten uppnås, det är ju minst lika illa som ett kontorsbåset. Vi kommer gigga emellanåt, ha någon/några typer av side hustle. Förmodligen aldrig återgå till en heltidstjänst och således inte behöva ha någon arbetsgivare som tittar på ens CV och granskar senaste 15åren. Det är mer troligt att vi driver eget företag isf där kunderna inte bryr sig huruvida du pysslat med pärlplattande senaste 15åren eller side hustlat mystery shopper på 15% arbetstid. "

      Arbete kommer i många former. Kanske driver man lokala fotbollsföreningen ideellt och gör större allmännytta än vad man gjorde som lönearbetare? Kanske forstätter du med ditt lönearbete eftersom det är ditt kall - bara det att du själv bestämmer över din tid i större grad.

      Radera
  3. Som japanen säger : "spiken som sticker ut får smaka på hammaren". Klart AP7 går Pensionsmyndighetens väg och vill att folk ska vallas in i den valda fållan. Gäsp, säger jag bara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Spiken som sticker ut får smaka på hammaren" ❤

      Radera
  4. En sanning dock i inlägget är att vem vill anställa någon som är 50 år och inte jobbat de 15 senaste åren. En sak han dock missar de som klarar av att spara ihop tillräckligt med kapital för att våga gå i pension är garanterat smart nog att förstå riskerna. Annars hade de inte lyckats spara ihop kapitalet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt säkert så. Kämpar man för något så helhjärtat i 6 - 20 år förstår man säkert riskerna, precis som man förstår riskerna med att vara kvar i 6-20 år. Resonemanget bygger också på att man inte arbetat under tiden och vill återgå till ett lite mer "avancerat" arbete. Många gör ju det samt kanske har egen firma som man kör på hel, halv, kvars eller mindrefart.

      Radera
  5. Jag har svårt att förstå detta enorma fokus på RE. Hur många som pratar FIRE pratar egentligen om att gå och småputtra i hemmet och aldrig mer lyfta ett finger annat än för att byta kanal på TV:n (via en app, så fingret behöver ju inte lyftas långt)?

    Jag tycker att de flesta FIRE-bloggar jag läser skriver mycket om vad man vill ha ut av det sedan, att tänka redan långt innan FI på vad man ska göra sedan, och så vidare. Lustigt är ju också att när man inte är lika beroende av att pengar trillar in varje månad, då är man lugnare och kan hitta nya sätt att få in pengar - om det behövs.

    Och visst, kapitalet får inte ränta-på-ränta om man kontinuerligt tar ut för att leva på, men vad spelar det för roll? Kan man leva på räntan när man är 30, varför skulle man inte kunna göra det långt senare?

    SvaraRadera
  6. "Hur många arbetsgivare letar efter en 50-åring som inte har jobbat på 15 år". En sak som slår mig varje gång man läser en traditionell/professionell (som i yrkesutövande-relaterad) artikel om FIRE (vilket i uppskattningsvis 95% av fallen är pejorativt vinklat) slås jag över hur dålig fantasi avständaren har. Man förmår bara se saker så som de ser ut för majoriteten idag. Och så försöker man applicera idén FIRE på denna bild. Nej, det går inte att utan vidare kasta en färdigbakad frihet under ansvar-ISK på Lars-Erik, som ägnat trettio år åt att institutionalisera sig själv på Företaget AB. Han kommer att fucka upp genom att ta ut för mycket, bli deprimerad, lägga sig och självdö och/eller köpa bilar för pengarna. Men för den som ägnat 10-15 år åt att målmedvetet gräva sig ur fängelseväggen med en ädelstenshammare (#Shawshank Redemption) är precis som ni skriver ovan troligtvis mer uthållig, kreativ och visionär än snittet och hen kommer inte att sitta med mössan i hand inför en presumtiv chef och skruva på sig vid frågan "Och vad har du gjort de senaste 15 åren då?". Men hörrni. låt oss fröjdas åt dessa utspel. Det betyder ju att THE FIRE IS SPREADING!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg